På kvinnodagen 1997 flyttade jag ner till Luxemburg. Min kära storasyster följde med och hjälpte till. Ett ganska osannolikt flyttlass hade vi på flyget, om jag minns rätt två madrasser och en koffertliknande resväska som jag bland annat hade lyckats packa ner kastruller i. Och så hade vi varsin ljuvlig nästan-två-åring med oss, med tillhörande barnvagnar och skötväskor.
Oj vilken spännande och härlig dag det var.
Årets kvinnodag har inte samma spänning men i kväll ska jag hämta min kära storasyster på flyget.
Dagens vårtecken: Syrenens blad börjar längta efter ljuset.
1 kommentar:
Ja tänk om det gått vägen...
I stället för hämtning vid kvällsflyget blev det hotell, uppstigning 5.00, flyg 7.05, landning i Bryssel 9.20, tåg till Bru Nord 9.52, tåg till Lux 10.42, ankomst 13.40, lunchmacka vid datorn och NU börjar den här breddfyllda arbetsdagen och det första jag måst göra är att prioritera de panikrubricerade mailen som skriker JAG FÖRST.
Men först en kopp kaffe, annars kommer det aldrig att gå.
Skicka en kommentar