Visar inlägg med etikett katter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett katter. Visa alla inlägg
onsdag 8 juli 2009
måndag 1 juni 2009
Två katter kvar, vem ska bort
måndag 11 maj 2009
Kattungar kattungar
Det kan ju verka som om kattungarna är försvunna men så är inte fallet. Här kommer en video på dem, filmad för två veckor sedan. Jag tvekar över om jag ska berätta att kvaliteten är lite si och så eller låta er tro att jag inte har märkt något... Kanske är beslutet redan fattat.
söndag 12 april 2009
Grattis på en-månaders-dagen!
Det känns lustigt att vi redan haft kattungarna en månad - och samtidigt känns det som de alltid har funnits. När jag har besökt vänner i helgen har jag tittat mig lite förbryllat omkring som för att kolla var deras kattungar har tagit vägen...

Här kommer hela sällskapet. Först lilla Oella den snälla. Fortfarande störst bland alla ungarna, med en underbar orange färg.

För lille Orlando är kattmat det underbaraste och bästa som finns... Han har gått upp rejält i vikt och börjar närma sig de andra kattungarna nu.

Octavia är den mest sociala av alla kattungar - eller den hungrigaste, vad vet man... Om jag känner en kattunge klättra uppför mitt byxben när jag har satt mig till bords är det troligen hon. En tuff och smart liten tjej.

Olle Bolle var den förste som upptäckte att torrfoder faktiskt är mat, det med. Kanske för att det är lite lugnare vid den matskålen. Han är inte den som ger sig in i slagsmål, men lyckas ändå vara näst störst av alla ungarna, så nog vet han hur man får tag i mat.

Odysseus fick sitt namn eftersom han är en upptäcksresande av rang. Vid det här laget har han nog upptäckt alla gömställen i köket. I allmänhet fredlig, om inte syster Octavia försöker knycka mat från honom - av någon anledning känns kattungarna med fläckar på huvudet som ett kärleksfullt och bråkigt tvillingpar som verkar stå varandra mycket närmare än de andra syskonen.
Här kommer hela sällskapet. Först lilla Oella den snälla. Fortfarande störst bland alla ungarna, med en underbar orange färg.
För lille Orlando är kattmat det underbaraste och bästa som finns... Han har gått upp rejält i vikt och börjar närma sig de andra kattungarna nu.
Octavia är den mest sociala av alla kattungar - eller den hungrigaste, vad vet man... Om jag känner en kattunge klättra uppför mitt byxben när jag har satt mig till bords är det troligen hon. En tuff och smart liten tjej.
Olle Bolle var den förste som upptäckte att torrfoder faktiskt är mat, det med. Kanske för att det är lite lugnare vid den matskålen. Han är inte den som ger sig in i slagsmål, men lyckas ändå vara näst störst av alla ungarna, så nog vet han hur man får tag i mat.
Odysseus fick sitt namn eftersom han är en upptäcksresande av rang. Vid det här laget har han nog upptäckt alla gömställen i köket. I allmänhet fredlig, om inte syster Octavia försöker knycka mat från honom - av någon anledning känns kattungarna med fläckar på huvudet som ett kärleksfullt och bråkigt tvillingpar som verkar stå varandra mycket närmare än de andra syskonen.
torsdag 9 april 2009
Kungörelse - milstolpe
Vi har nu bestämt vilken kattunge som vi ska behålla. Det blir den röda flickan Tigrette, som senare gått under det provisoriska namnet Ofelia, och som vi nu funderar på att kalla Oella.
Uppfödaren har även hon bestämt vilken kattunge hon vill ha: den blå pojken Olle Bolle, född Puma, senare kallad Oreo.
Till salu är de vita kattungarna Odysseus, Octavia och Orlando. Odysseus och Orlando är udda-ögda (ett blått och ett gulbrunt öga skulle jag gissa att de får (hittills är de blåögda som alla kattungar)). Octavia får gröna eller gulbruna ögon tror vi. Det har inte varit lätt att välja, de vita kattungarna är ljuvliga små krabater på sina olika sätt och jag tror att de blir lika snygga som sin mamma. Men vi har ju redan en fantastiskt vacker vit katt, så kvoten känns liksom full...
Och så den utlovade milstolpen och här kommer information som ni kanske inte känner att ni behöver. I dag gick lilla Oella till kattlådan och la en rejäl kabel. Det var första gången en kattunge använde toaletten. Jag kanske redan har nämnt det, eller det kanske är allmänt känt, men fram till att kattungarna själva kan gå på lådan är det annars mammans och pappans jobb att se till att de gör sina behov och att hålla den rena och fina i baken. Om man så säger.
Uppfödaren har även hon bestämt vilken kattunge hon vill ha: den blå pojken Olle Bolle, född Puma, senare kallad Oreo.
Till salu är de vita kattungarna Odysseus, Octavia och Orlando. Odysseus och Orlando är udda-ögda (ett blått och ett gulbrunt öga skulle jag gissa att de får (hittills är de blåögda som alla kattungar)). Octavia får gröna eller gulbruna ögon tror vi. Det har inte varit lätt att välja, de vita kattungarna är ljuvliga små krabater på sina olika sätt och jag tror att de blir lika snygga som sin mamma. Men vi har ju redan en fantastiskt vacker vit katt, så kvoten känns liksom full...
Och så den utlovade milstolpen och här kommer information som ni kanske inte känner att ni behöver. I dag gick lilla Oella till kattlådan och la en rejäl kabel. Det var första gången en kattunge använde toaletten. Jag kanske redan har nämnt det, eller det kanske är allmänt känt, men fram till att kattungarna själva kan gå på lådan är det annars mammans och pappans jobb att se till att de gör sina behov och att hålla den rena och fina i baken. Om man så säger.
onsdag 8 april 2009
Populär
Om man vill uppleva hur det känns att bli riktigt härligt omsvärmad, ja nästan dyrkad, då ska man lära sina kattungar att äta kattmat.
Från början får man ta maten med egna kladdiga fingrar och trycka in den i munnen på dem. En liten bieffekt av detta är förstås att de små kattungarna kan få det lite svårt att skilja på sak och person. Föda och den som ger föda. Det sammanfattas väl i ordet matmor...
Så i dag fick jag uppleva den ganska gulliga och mycket knäppiga känslan av att ha små kattungar som försiktigt snuttar på mina tår för att se om de kan locka fram lite mer av det där goda.
De små optimisterna.
Från början får man ta maten med egna kladdiga fingrar och trycka in den i munnen på dem. En liten bieffekt av detta är förstås att de små kattungarna kan få det lite svårt att skilja på sak och person. Föda och den som ger föda. Det sammanfattas väl i ordet matmor...
Så i dag fick jag uppleva den ganska gulliga och mycket knäppiga känslan av att ha små kattungar som försiktigt snuttar på mina tår för att se om de kan locka fram lite mer av det där goda.
De små optimisterna.
söndag 29 mars 2009
Joruns pojke
Pappas flicka
tisdag 24 mars 2009
Katt-tolk
Hur säger man på kattspråket: ta det lugnt nu lille Tigris, du har just blivit opererad... Vila en stund så känns det bättre.
Jag hämtade hem Tigris från veterinären på lunchen, han var groggy till tusen och bakbenen ville inte riktigt följa med när han gick. Jag tänkte att det skulle vara skönt för honom att ligga en stund i gästrummet och vila med sina små barn, tills han mådde lite bättre. Pyttsan.
När jag hade gått ner till köket hörde jag märkliga steg i trappan. Stackars katt, vilken utmaning. Framtass-framtass och sedan duns, när hela bakkroppen ramlade ner på nästa trappsteg. Två långa trappor hade han gått innan han äntligen kom ner.
Jag hämtade hem Tigris från veterinären på lunchen, han var groggy till tusen och bakbenen ville inte riktigt följa med när han gick. Jag tänkte att det skulle vara skönt för honom att ligga en stund i gästrummet och vila med sina små barn, tills han mådde lite bättre. Pyttsan.
När jag hade gått ner till köket hörde jag märkliga steg i trappan. Stackars katt, vilken utmaning. Framtass-framtass och sedan duns, när hela bakkroppen ramlade ner på nästa trappsteg. Två långa trappor hade han gått innan han äntligen kom ner.
söndag 22 mars 2009
Sex and the kittens
I dag har vi speciellt fokus på sexualiteten i kattvärlden...
För det första: Vi har lyckats könsbestämma katterna nu.
Tjejerna är: Tigrette och Kolon.
Killarna är: Linette, Komma och Puma. Lilla Linette får kanske heta Lineton i fortsättningen för att verka lite manligare.
För det andra: Det verkar som om kattmamman Lina är i löpen - redan.
Marskatten Tigris är helt inställd på fortplantning. Och det vore ju givetvis en katastrof för den stackars Lina om hon skulle bli dräktig så här hastigt och lustigt, tio dagar efter förlossning.
Så stackars kärlekskranke Tigris sitter i husarrest i gästrummet och ylar av ensamhet och längtan. Och nästa vecka måste vi se till att få honom kastrerad, så här kan det inte vara...
Dagens bild är från i går och handlar om mer okomplicerad kärlek.
lördag 21 mars 2009
Möt Puma, 9 dagar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

